Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Co-oputbildning: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
m (removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat) |
||
(28 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Co-oputbildning''' är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning. | |||
Co- | |||
== Tillämpning == | ==Tillämpning== | ||
Co- | Co-oputbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-oputbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden. Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-oputbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar. | ||
Co-op | Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref|efternamn=Theliander|förnamn=Jan|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Studentlitteratur|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education|titel=About co-operative-education|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=University of Waterloo}}</ref> | ||
===Exempel på upplägg=== | |||
Idag finns Co-oputbildning vid tre lärosäten i Sverige: Högskolan i Väst<ref name=":0" />, Högskolan i Gävle<ref name=":1" /> och Umeå Universitet<ref name=":2">{{Webbref|url=https://www.umu.se/student/mina-studier/co-op-for-dig-som-ar-student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Umeå Universitet}}</ref>. Vid Högskolan i Väst finns sju program<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/co-op/student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan Väst}}</ref> vid Högskolan i Gävle sex program<ref name=":1">{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Co-op-sidor---Samverkanssidan/Co-op-for-studenter.html|titel=Co-op för studenter|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Gävle}}</ref> och vid Umeå Universitet fyra program<ref name=":2" /> som går att läsa som Co-oputbildning. Vid Högskolan i Väst och Umeå Universitet varierar antalet arbetsperioder mellan de olika programmen och därmed också längden på utbildningarna. När arbetsperioderna infaller varierar också mellan olika utbildningsprogram och/eller lärosäten. Vid Umeå Universitet är arbetsperioderna förlagda till sommaren, vilket innebär att utbildningens längd är densamma som för de studenter som läser samma program men utan Co-op. Vid Högskolan i Gävle har man valt att standardisera upplägget på Co-op så att det ser lika ut för alla program (bild 1). Det betyder också att samtliga Co-op utbildningar är ett års längre studier för studenter som läser en Co-op utbildning än för en student som inte gör det. | |||
Co-oputbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Det är alltså företaget som planerar utbildningen under de perioder då studenten är på plats där. Från lärosätets sida finns krav på att det ska finnas en handledare vid företaget som lärosätet har kontakt med. | |||
Vid lärosäten som erbjuder Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan lärosätet, företagen och studenterna. Co-op koordinatorn ansvarar för att hitta företag som kan ta emot en student, att hålla regelbunden kontakt med företagen och studenterna under deras arbetsperioder. Kontakten mellan de olika aktörerna kan bland annat ske genom företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, [[självständiga arbeten]] och [[uppdragsutbildning]]. | |||
De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student. | |||
Co- | ===Historik=== | ||
USA brukar betraktas som det land där Co-oputbildningar arrangerades först. Enligt Olof Blomqvist<ref name=":3" /> introducerades modellen "för första gången 1906 vid University of Cincinnati. Utbildningsformen togs fram av Dr Herman Schneider i syfte att skapa vad han beskrev som 'ett unikt arbetsbaserat program för lärande'. Dr Schneiders primära mål med Co-op var att skapa en annan syn på lärande än den då traditionella."<ref name=":3">{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=36|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref> | |||
I Sverige introducerades Co-oputbildningen för första gången vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (nuvarande Högskolan i Väst) bildades år 1990. Innan dess hade det dock arrangerats högskolekurser i regionen, bland annat av Chalmers Tekniska Högskola. Många utbildningar hade karaktären av fort- och vidareutbildning vilket innebar att en omfattande samverkan hade utvecklats mellan regionens företag och näringsliv. Den tradition av samverkan som redan hade vuxit fram i regionen spelade en avgörande roll i diskussionerna kring etablerandet av den nya Högskolan. Det gällde såväl utbildningsinriktningar som utbildningsformer.<ref>{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=37f|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref> I slutet av 1980-talet genomförde företrädare från både Högskolan och näringslivet i regionen studieresor till USA och Kanada för att lära sig mer om Co-op i syfte att introducera Co-op modellen i Sverige. Introduktionen av Co-op skedde således utifrån ett starkt konsensus mellan utbildningssidan och näringslivet. Men, det fanns också ett intresse från staten att få modellen prövad.<ref>{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=39|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref> | |||
Idag är Högskolan i Väst den högskola i Sverige som har flest Co-oputbildningar. Co-oputbildning är också en av form av [[Arbetsintegrerat lärande]] (AIL). Ett områden som Högskolan i Väst sedan 2002 har regeringens uppdrag att att utveckla<ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref>. | |||
==Engelsk översättning== | |||
Den engelska motsvarigheten är '''Cooperative Education'''. | |||
==Referenser== | |||
<references /> | |||
== Referenser == | |||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Utbildningssamverkan | [[Kategori:Utbildningssamverkan]] |
Nuvarande version från 12 maj 2020 kl. 10.54
Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.
Tillämpning
Co-oputbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-oputbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden. Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-oputbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.
Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt:
”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”[1]
I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.[2]
Exempel på upplägg
Idag finns Co-oputbildning vid tre lärosäten i Sverige: Högskolan i Väst[3], Högskolan i Gävle[4] och Umeå Universitet[5]. Vid Högskolan i Väst finns sju program[3] vid Högskolan i Gävle sex program[4] och vid Umeå Universitet fyra program[5] som går att läsa som Co-oputbildning. Vid Högskolan i Väst och Umeå Universitet varierar antalet arbetsperioder mellan de olika programmen och därmed också längden på utbildningarna. När arbetsperioderna infaller varierar också mellan olika utbildningsprogram och/eller lärosäten. Vid Umeå Universitet är arbetsperioderna förlagda till sommaren, vilket innebär att utbildningens längd är densamma som för de studenter som läser samma program men utan Co-op. Vid Högskolan i Gävle har man valt att standardisera upplägget på Co-op så att det ser lika ut för alla program (bild 1). Det betyder också att samtliga Co-op utbildningar är ett års längre studier för studenter som läser en Co-op utbildning än för en student som inte gör det.
Co-oputbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Det är alltså företaget som planerar utbildningen under de perioder då studenten är på plats där. Från lärosätets sida finns krav på att det ska finnas en handledare vid företaget som lärosätet har kontakt med.
Vid lärosäten som erbjuder Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan lärosätet, företagen och studenterna. Co-op koordinatorn ansvarar för att hitta företag som kan ta emot en student, att hålla regelbunden kontakt med företagen och studenterna under deras arbetsperioder. Kontakten mellan de olika aktörerna kan bland annat ske genom företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, självständiga arbeten och uppdragsutbildning.
De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.
Historik
USA brukar betraktas som det land där Co-oputbildningar arrangerades först. Enligt Olof Blomqvist[6] introducerades modellen "för första gången 1906 vid University of Cincinnati. Utbildningsformen togs fram av Dr Herman Schneider i syfte att skapa vad han beskrev som 'ett unikt arbetsbaserat program för lärande'. Dr Schneiders primära mål med Co-op var att skapa en annan syn på lärande än den då traditionella."[6]
I Sverige introducerades Co-oputbildningen för första gången vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (nuvarande Högskolan i Väst) bildades år 1990. Innan dess hade det dock arrangerats högskolekurser i regionen, bland annat av Chalmers Tekniska Högskola. Många utbildningar hade karaktären av fort- och vidareutbildning vilket innebar att en omfattande samverkan hade utvecklats mellan regionens företag och näringsliv. Den tradition av samverkan som redan hade vuxit fram i regionen spelade en avgörande roll i diskussionerna kring etablerandet av den nya Högskolan. Det gällde såväl utbildningsinriktningar som utbildningsformer.[7] I slutet av 1980-talet genomförde företrädare från både Högskolan och näringslivet i regionen studieresor till USA och Kanada för att lära sig mer om Co-op i syfte att introducera Co-op modellen i Sverige. Introduktionen av Co-op skedde således utifrån ett starkt konsensus mellan utbildningssidan och näringslivet. Men, det fanns också ett intresse från staten att få modellen prövad.[8]
Idag är Högskolan i Väst den högskola i Sverige som har flest Co-oputbildningar. Co-oputbildning är också en av form av Arbetsintegrerat lärande (AIL). Ett områden som Högskolan i Väst sedan 2002 har regeringens uppdrag att att utveckla[9].
Engelsk översättning
Den engelska motsvarigheten är Cooperative Education.
Referenser
- ↑ Theliander, Jan (2004). Arbetsintegrerat lärande. Studentlitteratur. sid. 36
- ↑ ”About co-operative-education”. University of Waterloo. https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education. Läst 27 september 2018.
- ↑ 3,0 3,1 ”Co-op för dig som är student”. Högskolan Väst. https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/co-op/student/. Läst 27 september 2018.
- ↑ 4,0 4,1 ”Co-op för studenter”. Högskolan i Gävle. https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Co-op-sidor---Samverkanssidan/Co-op-for-studenter.html. Läst 27 september 2018.
- ↑ 5,0 5,1 ”Co-op för dig som är student”. Umeå Universitet. https://www.umu.se/student/mina-studier/co-op-for-dig-som-ar-student/. Läst 27 september 2018.
- ↑ 6,0 6,1 Blomqvist, Olof (2004). ”2 Co-op vid HTU - Det var så det började”. i Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång. Arbetsintegrerat lärande. Lund: Studentlitteratur. sid. 36
- ↑ Blomqvist, Olof (2004). ”2 Co-op vid HTU - Det var så det började”. i Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång. Arbetsintegrerat lärande. Lund: Studentlitteratur. sid. 37f
- ↑ Blomqvist, Olof (2004). ”2 Co-op vid HTU - Det var så det började”. i Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång. Arbetsintegrerat lärande. Lund: Studentlitteratur. sid. 39
- ↑ ”Arbetsintegrerat lärande”. Högskolan i Väst. https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/. Läst 26 februari 2019.