Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Innovationssystem: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
m (added Category:SKÖN using HotCat)
 
(28 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Innovationssystem''' är nätverk av offentliga och privata aktörer - företag, akademi, forskningsinstitut, offentlig sektor - där innovationer och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.   
'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.   


== Tillämpning ==
==Tillämpning==


Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och företag och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll  - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K.,  D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.
Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.  


Begreppet innovationssystem lanserades i slutet av 1980-talet av Christopher Freeman vid Sussex University och vidareutvecklades av bland andra den svenske ekonomen Bengt-Åke Lundvall (verksam vid Ålborgs universitet i Danmark) under första halvan av 1990-talet. I boken ''Systems of Innovation: Technologies, Institutions, and Organizations''<ref>{{Bokref|efternamn=Edquist|förnamn=C.|författare=Edquist, Charles.|titel=Systems of innovation : technologies, institutions and organizations, Science, technology and the international political economy|hämtdatum=|år=1997|utgivare=London: Pinter.|sid=}}</ref> presenteras olika perspektiv på innovationssystem, illustrerade med empiriska studier från olika delar av världen. Andra centrala böcker är ''National Systems of Innovation: Towards a Theory of Innovation and Interactive Learning'' <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Lundvall, Bengt-Åke|titel=National systems of innovation : towards a theory of innovation and interactive learning.|hämtdatum=|år=1992|utgivare=London: Pinter|sid=}}</ref>, ''Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World'' <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=2 ed. London: Routledge.|sid=|författare=Cooke, P., Heidenreich, M  and Braczyk, H.J. eds.}}</ref>, ''Sectoral Systems of Innovation: Concepts, Issues and Analyses of Six Major Sectors in Europe''<ref>{{Bokref|efternamn=Malerba, Franco. 2004. Sectoral systems of innovation : concepts, issues and analyses of six major sectors in Europe. Cambridge: Cambridge University Press|förnamn=|titel=Sectoral systems of innovation : concepts, issues and analyses of six major sectors in Europe.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Cambridge: Cambridge University Press|sid=|författare=Malerba, F.}}</ref>, samt ''Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe'' <ref>{{Bokref|efternamn=Edquist, Charles, and Leif Hommen, eds.|förnamn=|titel=Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe. Cheltenham|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Edvard Elgar Publishing|sid=|författare=Edquist, C., Hommen, L.  eds.}}</ref> .
Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit  starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University,  Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />  


På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:
Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.
* produktionsstrukturen (företag)
* kunskapsinfrastrukturen (universitet)
* den stödjande strukturen (offentlig sektor).
Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen brukar i litteraturen benämnas ''triple helix''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.


Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Innovation|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}  
===Stöd för innovation och innovationssystem===
== Indelning av innovationssystem ==
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>   


Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. De kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll  - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K.,  D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.  


Hur utformning av innovationssystem ska se ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.
===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
 
I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En [[trippelhelix]] i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4|år=2000|tidskrift=Research Policy|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Carayannis, Barth & Campbell|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2|år=2012|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship|utgivare=}}</ref>
== Engelsk översättning ==
==Engelsk motsvarighet==
Innovation system
Innovation system


== Källförteckning ==
==Referenser==
[[Kategori:Påbörjad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />
<references />

Nuvarande version från 28 maj 2020 kl. 12.45

Innovationssystem är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

Tillämpning

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.[1] Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.[2] Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.[3][2]

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

Stöd för innovation och innovationssystem

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.[4][5]

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: Verket för innovationssystem. Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”[1]. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande[6][7]; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer

I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: helix. En trippelhelix i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.[8] En kvadrupelhelix lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (quintuple helix) omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.[9]

Engelsk motsvarighet

Innovation system

Referenser

  1. ↑ 1,0 1,1 ”Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram”. Vinnova. https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf. Läst 24 september 2018. 
  2. ↑ 2,0 2,1 ”An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda”. Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige. https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf. Läst 22 okt. 2018. 
  3. ↑ ”Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation”. Näringsdepartementet. https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf. Läst 22 okt. 2018. 
  4. ↑ ”När staten spelat roll, VINNOVA, 2011”. Vinnova rapport VA 2011:10. https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf. Läst 21 november 2024. 
  5. ↑ Bishop,K., D’Este, P. Neely, P. (2011). ”Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity”. Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X. 
  6. ↑ ”När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier”. källa Vinnova (2011:10). https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf. Läst 21 september 2018. 
  7. ↑ Bishop, K.,  D’Este P., Neely, A (2010). ”1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity”. Research Policy. https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe. 
  8. ↑ Etzkowitz H, Leydesdorff L: (2000). ”The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.”. Research Policy (Science Direct). https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4. 
  9. ↑ Carayannis, Barth & Campbell (2012). ”The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation”. Journal of Innovation and Entrepreneurship. https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2. 
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Innovationssystem&oldid=5946”