|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Följeforskning: Skillnad mellan sidversioner
(Ändringar utifrån feed back, tack för den!) |
m (added Category:Forskningssamverkan using HotCat) |
||
| (12 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Följeforskning''' innebär en löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen | '''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen görs oftast av en extern utredare och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också ibland som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats. | ||
== Tillämpning == | ==Tillämpning== | ||
Följeforskning är | Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref> | ||
Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet. | Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet. | ||
Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref> | Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref> | ||
Termen följeforskning har också använts | Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref> | ||
== Motsvarighet i engelskan == | ==Motsvarighet i engelskan== | ||
On-going evaluation. | On-going evaluation. | ||
== Referenser == | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Forskningssamverkan]] | ||
Nuvarande version från 11 maj 2020 kl. 13.24
Följeforskning innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen görs oftast av en extern utredare och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också ibland som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.
Tillämpning
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.[1]
Termen följeforskning används ofta synonymt med "lärande utvärdering", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.
Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”löpande utvärdering”.[2][3][4] Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.[5][6]
Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.[7]
Motsvarighet i engelskan
On-going evaluation.
Referenser
- ↑ Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust
- ↑ Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 3, hösten 2010
- ↑ Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009
- ↑ tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"
- ↑ Sävenstrand , A et al (2013) Erfarenheter av lärande utvärdering
- ↑ Svensson, L et al (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning
- ↑ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)