|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Immateriella rättigheter: Skillnad mellan sidversioner
(Försökt förtydliga ingången under Tillämpning) |
m (added Category:Innovationsbegrepp using HotCat) |
||
| (13 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. | Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera. | ||
== Tillämpning == | ==Tillämpning== | ||
Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/|titel=Kommerskollegium|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera. | |||
Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör | Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar|hämtdatum=20190320|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat för lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> | ||
Immateriella rättigheter för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur också tar sig olika uttryck på olika lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter för forskare får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref> | |||
Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>. | Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>. | ||
Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som måste | ===Immaterialrättsliga frågor som del av innovationsprocessen=== | ||
Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en viktig del<ref>GU (2018) ''Vårt stöd för nyttiggörande.''https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/ </ref><ref>UU Innovation ( 2018) ''IP-rådgivning'' http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/ </ref> Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör <ref>SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>. | |||
== Engelsk översättning == | ==Engelsk översättning== | ||
Intellectual property rights | Intellectual property rights | ||
== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Innovationsbegrepp]] | ||
Nuvarande version från 12 maj 2020 kl. 20.10
Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera.
Tillämpning
Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.[1] Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.
Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans Intellectual property - IP, rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.[2] Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat för lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland Lärarundantaget. Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.[2]
Immateriella rättigheter för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur också tar sig olika uttryck på olika lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter för forskare får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. [3] Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.[3]
Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin[4]. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar. I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar[5].
Immaterialrättsliga frågor som del av innovationsprocessen
Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en viktig del[6][7] Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör [8].
Engelsk översättning
Intellectual property rights
Referenser
- ↑ ”Kommerskollegium”. Immaterialrätt. https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/. Läst 24 september 2018.
- ↑ 2,0 2,1 ”Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345. Läst 20 mars 2019.
- ↑ 3,0 3,1 SFS (1992:1434) Högskolelagen Kap.1, § 6. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
- ↑ The Economist (2007) The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge. Economist Intelligence Unit
- ↑ SoU (2015:16) Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516
- ↑ GU (2018) Vårt stöd för nyttiggörande.https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/
- ↑ UU Innovation ( 2018) IP-rådgivning http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/
- ↑ SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångarhttps://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516