|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Sampublicering: Skillnad mellan sidversioner
m (→Tillämpning) |
m (added Category:Forskningssamverkan using HotCat) |
||
| (9 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sampublicering''' innebär att mer än en person står som författare till en publikation. | '''Sampublicering''' innebär att mer än en person står som författare till en publikation och där medförfattarna har hemvist inom olika akademiska kontexter eller samhällssektorer. | ||
== Tillämpning == | == Tillämpning == | ||
Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.<ref>Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", ''[https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj1-2016 GU-journalen]'', nr 1 februari 2016, s 4-5</ref><ref>van der Woude, I. (2013), [https://liu.se/io/statistik/1.556281/Statistiksammanstllning2011-2012versionmars14.pdf ''Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013''.] Linköpings universitet, s 28f</ref><ref>Lunds universitet (2016), [https://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds-universitets-arsredovisning-2015.pdf ''Årsredovisning 2015''], Lunds universitet, s 57</ref> | Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.<ref>Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", ''[https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj1-2016 GU-journalen]'', nr 1 februari 2016, s 4-5</ref><ref>van der Woude, I. (2013), [https://liu.se/io/statistik/1.556281/Statistiksammanstllning2011-2012versionmars14.pdf ''Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013''.] Linköpings universitet, s 28f</ref><ref>Lunds universitet (2016), [https://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds-universitets-arsredovisning-2015.pdf ''Årsredovisning 2015''], Lunds universitet, s 57</ref><ref>Chalmers tekniska högskola, [http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/en-av-universitetsvaerldens-starkaste-industrikopplingar-1975101 ”En av universitetsvärldens starkaste industrikopplingar”], pressmeddelande 170519</ref> | ||
Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.<ref>[https://kib.ki.se/vad-ar-en-sampubliceringsanalys Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?]</ref> | Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.<ref>[https://kib.ki.se/vad-ar-en-sampubliceringsanalys Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?]</ref> | ||
Författarskapet till akademiska artiklar används som underlag för utvärdering av prestation och tjänstetillsättning, och är därmed centralt i akademiskt arbete. Inom många fält, i synnerhet naturvetenskapliga, är samarbete och sampublicering normen och vem som är författare till en artikel har inte bara att göra med vem som skrivit den utan också personer som bidragit till forskningen på andra sätt inkluderas. Vem som ska ingå bland listan över författare, och vem som ska stå först i listan, kan därmed vara kontroversiellt. Av detta skäl har de flesta tidskrifter och vetenskapliga samfund fastställt etiska riktlinjer som reglerar medförfattarskap.<ref>phdontrack.net, [https://www.phdontrack.net/share-and-publish/co-authorship/ "co-authorship"], hämtat 181018</ref> | |||
En risk involverad i sampublicering med företag eller myndigheter är att det kan uppstå konflikter kring publicering av forskningsresultat som är politiskt kontroversiella eller kommersiellt ofördelaktiga.<ref>elsevier.com, [https://www.elsevier.com/connect/co-authors-gone-bad-how-to-avoid-publishing-conflicts "Co-authors gone bad – how to avoid publishing conflicts"], hämtat 2018-10-18</ref> | |||
== Motsvarighet i engelskan == | == Motsvarighet i engelskan == | ||
| Rad 14: | Rad 18: | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Forskningssamverkan]] | ||
Nuvarande version från 11 maj 2020 kl. 13.28
Sampublicering innebär att mer än en person står som författare till en publikation och där medförfattarna har hemvist inom olika akademiska kontexter eller samhällssektorer.
Tillämpning
Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.[1][2][3][4]
Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.[5]
Författarskapet till akademiska artiklar används som underlag för utvärdering av prestation och tjänstetillsättning, och är därmed centralt i akademiskt arbete. Inom många fält, i synnerhet naturvetenskapliga, är samarbete och sampublicering normen och vem som är författare till en artikel har inte bara att göra med vem som skrivit den utan också personer som bidragit till forskningen på andra sätt inkluderas. Vem som ska ingå bland listan över författare, och vem som ska stå först i listan, kan därmed vara kontroversiellt. Av detta skäl har de flesta tidskrifter och vetenskapliga samfund fastställt etiska riktlinjer som reglerar medförfattarskap.[6]
En risk involverad i sampublicering med företag eller myndigheter är att det kan uppstå konflikter kring publicering av forskningsresultat som är politiskt kontroversiella eller kommersiellt ofördelaktiga.[7]
Motsvarighet i engelskan
Co-write, co-publication, co-authorship
Co-publication används dock oftast för att hänvisa till samfinansiering av en publikation mellan förlag och författare.
Referenser
- ↑ Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", GU-journalen, nr 1 februari 2016, s 4-5
- ↑ van der Woude, I. (2013), Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013. Linköpings universitet, s 28f
- ↑ Lunds universitet (2016), Årsredovisning 2015, Lunds universitet, s 57
- ↑ Chalmers tekniska högskola, ”En av universitetsvärldens starkaste industrikopplingar”, pressmeddelande 170519
- ↑ Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?
- ↑ phdontrack.net, "co-authorship", hämtat 181018
- ↑ elsevier.com, "Co-authors gone bad – how to avoid publishing conflicts", hämtat 2018-10-18