|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Innovationssystem: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
m (added Category:SKÖN using HotCat) |
||
| (17 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Innovationssystem''' är nätverk | '''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera. | |||
Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" /> | |||
Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga. | |||
===Stöd för innovation och innovationssystem=== | |||
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref> | |||
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande. | |||
===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer=== | |||
I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En [[trippelhelix]] i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4|år=2000|tidskrift=Research Policy|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Carayannis, Barth & Campbell|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2|år=2012|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship|utgivare=}}</ref> | |||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Innovation system | Innovation system | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Innovationsbegrepp]] | |||
[[Kategori:SKÖN]] | |||
<references /> | <references /> | ||
Nuvarande version från 28 maj 2020 kl. 12.45
Innovationssystem är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.
Tillämpning
Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.[1] Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.
Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.[2] Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.[3][2]
Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.
Stöd för innovation och innovationssystem
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.[4][5]
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: Verket för innovationssystem. Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”[1]. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande[6][7]; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.
Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer
I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: helix. En trippelhelix i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.[8] En kvadrupelhelix lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (quintuple helix) omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.[9]
Engelsk motsvarighet
Innovation system
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 ”Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram”. Vinnova. https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf. Läst 24 september 2018.
- ↑ 2,0 2,1 ”An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda”. Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige. https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf. Läst 22 okt. 2018.
- ↑ ”Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation”. Näringsdepartementet. https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf. Läst 22 okt. 2018.
- ↑ ”När staten spelat roll, VINNOVA, 2011”. Vinnova rapport VA 2011:10. https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf. Läst 23 november 2024.
- ↑ Bishop,K., D’Este, P. Neely, P. (2011). ”Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity”. Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X.
- ↑ ”När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier”. källa Vinnova (2011:10). https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf. Läst 21 september 2018.
- ↑ Bishop, K., D’Este P., Neely, A (2010). ”1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity”. Research Policy. https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe.
- ↑ Etzkowitz H, Leydesdorff L: (2000). ”The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.”. Research Policy (Science Direct). https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4.
- ↑ Carayannis, Barth & Campbell (2012). ”The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation”. Journal of Innovation and Entrepreneurship. https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2.