Praktikfall: Skillnad mellan sidversioner
m removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat |
Boepe391 (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Ett '''praktikfall''', | Ett '''praktikfall''', även kallat ''case'', är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
{{Textursprung|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}} | {{Textursprung|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}} | ||
Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik | Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik. Den gemensamma nämnaren för dessa undervisningsformer är att praktikfallet är utformad med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna ska förberedas till<ref name=":0" />. Samverkansparter, det vill säga eventuella studenter i grupp, kan tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten. Detta kan göras genom att studenterna ställs inför konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf|hämtdatum=16 april 2019|år=2013|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)|sid=}}</ref>, vilket breddar deras kunskap i problemlösning. | ||
De skillnader som finns mellan de två undervisningsformerna är få, men en av dem är att casemetodiken är mer omfattande än fallundervisningen<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>. Inom praktikfall brukar man benämna de inblandade personerna som aktörer, vilket beskriver individer som handlar<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/akt%C3%B6r?isSearchResult=true|titel=Aktör|hämtdatum=2026-04-09|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref>. | |||
===Fallundervisning=== | ===Fallundervisning=== | ||
Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats. | Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på, i fallet, beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen, komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats<ref name=":0" />. | ||
===Casemetodik=== | ===Casemetodik=== | ||
Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter | Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter, vilket gör att praktikfall inom casemetodiken är mer omfattande och kan ta längre tid<ref name=":0" />. | ||
Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf|år=|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref> | Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms som The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf|år=|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>. Den används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela bibliotek upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>. | ||
==Motsvarighet i engelskan== | ==Motsvarighet i engelskan== | ||
Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''. | Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''. | ||