|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Personrörlighet: Skillnad mellan sidversioner
(Skapat begreppet.) |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (25 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Personrörlighet | '''Personrörlighet''' innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor. | ||
==Tillämpning== | |||
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka [[Mottagarkompetens|mottagarkompetensen]] och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna. | |||
===Personrörlighet inom forskning=== | |||
En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar. | |||
===Personrörlighet inom undervisning=== | |||
I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]]. | |||
===Andra former för personrörlighet inom akademin=== | |||
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor. | En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor. | ||
Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref> | |||
===Att mäta personrörlighet=== | |||
I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjungerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref> | |||
== Referenser == | ==Motsvarighet i engelskan== | ||
Intersectoral mobility<ref>Science Europe (2017) [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]</ref> | |||
==Referenser== | |||
<references /> | <references /> | ||
Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?''] | |||
Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility''] | |||
[[Kategori:Begrepp]] | |||
[[Kategori:Forskningssamverkan]] | |||
Nuvarande version från 28 maj 2020 kl. 07.04
Personrörlighet innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor.
Tillämpning
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka mottagarkompetensen och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.
Personrörlighet inom forskning
En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller adjungerad doktorand. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.
Personrörlighet inom undervisning
I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, adjungerad lektor, adjungerad adjunkt eller gästföreläsare.
Andra former för personrörlighet inom akademin
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.
Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang gränsgångare, vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.[1][2]
Att mäta personrörlighet
I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjungerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.[3]
Motsvarighet i engelskan
Intersectoral mobility[4]
Referenser
- ↑ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU", hämtat 2019-01-23
- ↑ KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola", hämtat 2019-01-23
- ↑ Elmroth, B et al (2015) Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS
- ↑ Science Europe (2017) Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations
Bienenstock, A. et al. (2014) Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?
Vandevelde, K. (2014), Intersectoral Mobility