Akademiska värden: Skillnad mellan sidversioner

Rad 4:

Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar.

Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86</ref>

Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref>

'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat.~~<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 90.</ref>~~<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref> Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning.~~<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 95</ref>~~

'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat.<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref> Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning.

Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund.~~<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 95</ref>~~

Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund.

Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>

'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.~~<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 97</ref>~~

'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.

'''Akademisk kvalitet:''' Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.~~<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 98</ref>~~

'''Akademisk kvalitet:''' Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.

'''Akademiskt ansvar:''' Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.~~<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 98.</ref>~~

'''Akademiskt ansvar:''' Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.

'''Akademisk kollegialitet:''' Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning.

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar.
-Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86</ref>
+Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref>
-'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat.<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 90.</ref><ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref> Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning.<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 95</ref>
+'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat.<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref> Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning.
-Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund.<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 95</ref>
+Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund.
 Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>
-'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 97</ref>
+'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.
-'''Akademisk kvalitet:''' Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 98</ref>
+'''Akademisk kvalitet:''' Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.
-'''Akademiskt ansvar:''' Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 98.</ref>
+'''Akademiskt ansvar:''' Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.
 '''Akademisk kollegialitet:''' Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning.