Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Entreprenörskap: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 5: | Rad 5: | ||
== Tillämpning == | == Tillämpning == | ||
Entreprenörskap omfattar någon form av innovation och risktagande och beskrivs som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform. Ibland är entreprenörskap synonymt med ”att starta företag”. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering med begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse. | |||
Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel: <blockquote>”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”<ref>Eisenmann, T. R. (2013) ''Entrepreneurship: A Working Definition''https://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship</ref> </blockquote>Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt driv och möjlighet. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation, och tillväxt. | |||
I betänkande Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet definieras entreprenörskap på följande vis: <blockquote>”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”<ref>SoU (2016:72) ''Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet'' https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672</ref></blockquote>I en sådan definition är det ekonomiska aspekten tydlig. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta nya potentiell användning på en (ny) marknad. Den ekonomiska aspekten som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori ska förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet ( bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd mm) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta. | |||
<nowiki>https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar</nowiki> | |||
Entreprenörskap har i dag bräddats och omfattar idag tydligare ledarskap och nyttiggörande av universitetens forskning (källa behövs?). Inom akademien har synen på entreprenörskap har förändrats och ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i lärosätenas profil ( källa?). Flertalet Lärosäten beskriver sig som entreprenöriella universitet där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd; Lärosätet har en integrerad entreprenöriell kultur (Chalmers, Linné, (källa <nowiki>https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx</nowiki>) och <nowiki>https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/</nowiki> | |||
Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi (t.ex. <nowiki>https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKKPV</nowiki>. (bättre källa behövs) | |||
Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten | |||
Chalmers | |||
LU | |||
UU | |||
Handels? | |||
I en tidig nationalekonomisk teori om entreprenörskap beskriver Harvard-professorn Joseph Alois Schumpeter entreprenören som en "agent of change" eller "change creator" <ref>Śledzik., K (2013) Schumpeter’s View on Innovation and Entrepreneurship ''Social Science Research'' Network Electronic Journal. https://www.researchgate.net/profile/Karol_Sledzik/publication/256060978_Schumpeter%27s_View_on_Innovation_and_Entrepreneurship/links/561bff6908aea8036724359b/Schumpeters-View-on-Innovation-and-Entrepreneurship.pdf?origin=publication_detail </ref>. | I en tidig nationalekonomisk teori om entreprenörskap beskriver Harvard-professorn Joseph Alois Schumpeter entreprenören som en "agent of change" eller "change creator" <ref>Śledzik., K (2013) Schumpeter’s View on Innovation and Entrepreneurship ''Social Science Research'' Network Electronic Journal. https://www.researchgate.net/profile/Karol_Sledzik/publication/256060978_Schumpeter%27s_View_on_Innovation_and_Entrepreneurship/links/561bff6908aea8036724359b/Schumpeters-View-on-Innovation-and-Entrepreneurship.pdf?origin=publication_detail </ref>. | ||
<references /> |
Versionen från 5 september 2018 kl. 13.55
Entreprenörskap betecknar både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller samhällsnytta. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram en lösning eller en produkt.
Tillämpning
Entreprenörskap omfattar någon form av innovation och risktagande och beskrivs som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform. Ibland är entreprenörskap synonymt med ”att starta företag”. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering med begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.
Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel:
”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”[1]
Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt driv och möjlighet. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation, och tillväxt. I betänkande Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet definieras entreprenörskap på följande vis:
”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”[2]
I en sådan definition är det ekonomiska aspekten tydlig. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta nya potentiell användning på en (ny) marknad. Den ekonomiska aspekten som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori ska förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet ( bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd mm) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta.
https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar
Entreprenörskap har i dag bräddats och omfattar idag tydligare ledarskap och nyttiggörande av universitetens forskning (källa behövs?). Inom akademien har synen på entreprenörskap har förändrats och ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i lärosätenas profil ( källa?). Flertalet Lärosäten beskriver sig som entreprenöriella universitet där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd; Lärosätet har en integrerad entreprenöriell kultur (Chalmers, Linné, (källa https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx) och https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/
Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi (t.ex. https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKKPV. (bättre källa behövs)
Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten
Chalmers
LU
UU
Handels?
I en tidig nationalekonomisk teori om entreprenörskap beskriver Harvard-professorn Joseph Alois Schumpeter entreprenören som en "agent of change" eller "change creator" [3].
- ↑ Eisenmann, T. R. (2013) Entrepreneurship: A Working Definitionhttps://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship
- ↑ SoU (2016:72) Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672
- ↑ Śledzik., K (2013) Schumpeter’s View on Innovation and Entrepreneurship Social Science Research Network Electronic Journal. https://www.researchgate.net/profile/Karol_Sledzik/publication/256060978_Schumpeter%27s_View_on_Innovation_and_Entrepreneurship/links/561bff6908aea8036724359b/Schumpeters-View-on-Innovation-and-Entrepreneurship.pdf?origin=publication_detail