|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Outreach: Skillnad mellan sidversioner
definitionsutveckling |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men har en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på. | Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men har en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på. | ||
Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | Huvudfokus för outreach är alltså uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | ||
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper | Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper | ||