|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kluster: Skillnad mellan sidversioner
(förenklat) |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kluster''' är en | '''Kluster''' är en beteckning för en geografiskt avgränsad ansamling av aktörer inom en specifik sektor, företrädesvis inom näringslivet, som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Klusterbegreppet är hämtat från idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]] och används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera och utveckla lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att identifiera regionala kluster har akademin tillsammans med lokala branscher med varierande framgång utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Helix|helixformation]]<nowiki/>er där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer samverkar.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> | |||
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och den stora tvistefrågan | |||
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och den stora tvistefrågan är om ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Inom forskningen har man också varnat för att klusterpolitiken skulle kunna vara direkt skadlig ur ett samhällspolitiskt perspektiv.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | |||
panacea?|hämtdatum=|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35}}</ref> | panacea?|hämtdatum=|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35}}</ref> | ||
Versionen från 9 oktober 2018 kl. 07.56
Kluster är en beteckning för en geografiskt avgränsad ansamling av aktörer inom en specifik sektor, företrädesvis inom näringslivet, som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra.
Tillämpningar
Klusterbegreppet är hämtat från idén om de nationella innovationssystemen och används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera och utveckla lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att identifiera regionala kluster har akademin tillsammans med lokala branscher med varierande framgång utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade helixformationer där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer samverkar.[1] Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.[2]
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och den stora tvistefrågan är om ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.[3] Inom forskningen har man också varnat för att klusterpolitiken skulle kunna vara direkt skadlig ur ett samhällspolitiskt perspektiv.[4]
Referenser
- ↑ Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.
- ↑ Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix. Regionplane- och trafikontoret. 2007. sid. 22-29
- ↑ Säll, Line (2011). Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker. Karlstad University. sid. 101-111. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf
- ↑ Martin, R., Sunley, P. (2003). Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy panacea?. Journal of Economic Geography. sid. (1), 5-35
Övriga källor
Christensen, L., Kempinsky, P., red. (2004). Att mobilisera för regional tillväxt: regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem. Lund: Studentlitteratur. Libris 9470981. ISBN 91-44-03533-0
Externa länkar
Wikipedia: Näringslivskluster
Stockholms handelskammare, Konsten att bygga ett kluster (augusti 2018)