|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Uppdragsforskning: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Inom uppdragsforskning bestäms frågeställningen huvudsakligen av uppdragsgivaren och uppdragsgivaren äger som utgångspunkt forskningsresultatet. Uppdragsforskning skiljer sig till exempel från konsultuppdrag i den bemärkelsen att det förra i idealfallet är underställt vedertagna principer och centrala värden gällande akademisk frihet, integritet och transparens. Det kan i praktiken vara svårt att skilja uppdragsforskning från andra former av [[Externfinansiering|externfinansierad forskning]] så som konsultuppdrag och offentliga utredningar. | Inom uppdragsforskning bestäms frågeställningen huvudsakligen av uppdragsgivaren och uppdragsgivaren äger som utgångspunkt forskningsresultatet. Uppdragsforskning skiljer sig till exempel från konsultuppdrag i den bemärkelsen att det förra i idealfallet är underställt vedertagna principer och centrala värden gällande akademisk frihet, integritet och transparens. Det kan i praktiken vara svårt att skilja uppdragsforskning från andra former av [[Externfinansiering|externfinansierad forskning]] så som konsultuppdrag och offentliga utredningar. | ||
Uppdragsforskning är för många lärosäten en | Uppdragsforskning är för många lärosäten en viktig inkomstkälla. Stockholms universitet fick exempelvis 2017 in 88 miljoner kronor i intäkter från uppdragsforskning, vilket motsvarar 2,9 procent av de totala intäkterna för forskning och utbildning.<ref>Stockholms universitet, ''[https://www.su.se/polopoly_fs/1.278531.1519290085!/menu/standard/file/SU_Årsredovisning_2017.pdf Årsredovisning 2017]''</ref> | ||
== Motsvarighet i engelskan == | == Motsvarighet i engelskan == | ||