|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Nätverk: Skillnad mellan sidversioner
(→Tillämpningar: not) |
(→Tillämpningar: skrivit ut förkortning) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Ett nätverk kan inom högskolevärlden inkludera mer eller mindre strängt definierade aktörer och målsättningar och vara mer eller mindre formellt organiserat, från yrkes-, [[alumn]]- och forskarnätverk till mer organiserade forskningssamarbeten, centumbildningar, plattformar, [[Samverkansarena|arenor]], [[Kluster|klusterinitiativ]] och [[Helix|helixformationer]]. | Ett nätverk kan inom högskolevärlden inkludera mer eller mindre strängt definierade aktörer och målsättningar och vara mer eller mindre formellt organiserat, från yrkes-, [[alumn]]- och forskarnätverk till mer organiserade forskningssamarbeten, centumbildningar, plattformar, [[Samverkansarena|arenor]], [[Kluster|klusterinitiativ]] och [[Helix|helixformationer]]. | ||
Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den [[tredje uppgiften]]. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.<ref>Benner & Sörlin, ''[https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv]'', Vinnova analys VA2015:02</ref> Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är | Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den [[tredje uppgiften]]. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.<ref>Benner & Sörlin, ''[https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv]'', Vinnova analys VA2015:02</ref> Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är till exempel ''Kunskapsnätverket'' en del av en mer övergripande [[Triple-helix|trippelhelixorganisation]].<ref>{{Webbref|url=http://www.netport.se/projekt/kunskapsnatverket/|titel=Kunskapsnätverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Netport Science Park, Karlshamn|sid=}}</ref> | ||
Begreppet [[kunskapsnätverk]] är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten. | Begreppet [[kunskapsnätverk]] är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten. | ||
Versionen från 14 februari 2019 kl. 12.33
Nätverk är en generell beteckning för en grupp individer eller institutioner som förenas av ett gemensamt intresse och samarbetar kring detta.
Tillämpningar
Till skillnad från hierarkiskt ordnade organisationer karaktäriseras nätverk av en plattare organisationsform, även om komplexa nätverk också har en tendens att få en hierarkisk struktur.[1]
Ett nätverk kan inom högskolevärlden inkludera mer eller mindre strängt definierade aktörer och målsättningar och vara mer eller mindre formellt organiserat, från yrkes-, alumn- och forskarnätverk till mer organiserade forskningssamarbeten, centumbildningar, plattformar, arenor, klusterinitiativ och helixformationer.
Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den tredje uppgiften. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.[2] Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är till exempel Kunskapsnätverket en del av en mer övergripande trippelhelixorganisation.[3]
Begreppet kunskapsnätverk är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten.
Engelsk översättning
Network
Referenser
- ↑ Clauset, A., Moore, C., Newman, M. (453, pages 98–101 (01 May 2008)). ”Hierarchical structure and the prediction of missing links in networks”. Nature.
- ↑ Benner & Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv, Vinnova analys VA2015:02
- ↑ ”Kunskapsnätverket”. Netport Science Park, Karlshamn. http://www.netport.se/projekt/kunskapsnatverket/. Läst 30 januari 2019.