|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner
(→Tillämpningar: utvecklat och redigerat) |
|||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
**<small>Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan</small> | **<small>Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan</small> | ||
**<small>Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur</small> | **<small>Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur</small> | ||
**<small> | **<small>Personrörlighet</small> | ||
**<small>Samverkan kring forskarutbildning</small> | **<small>Samverkan kring forskarutbildning</small> | ||
*Utbildningssamverkan | *Utbildningssamverkan | ||
**<small>Uppdragsutbildning och fortbildning</small> | **<small>Uppdragsutbildning och fortbildning</small> | ||
**<small>Behovsanpassning av utbildning</small> | **<small>Behovsanpassning av utbildning</small> | ||
**<small> | **<small>Praktik och fallstudier i samverkan</small> | ||
**<small>Samverkan i undervisning och handledning</small> | **<small>Samverkan i undervisning och handledning</small> | ||
*Övrig utåtriktad samverkan | *Övrig utåtriktad samverkan | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
**<small>Konsultverksamhet</small> | **<small>Konsultverksamhet</small> | ||
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna sedan identifierat ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan. | |||
Vissa samverkansformer är mer vanliga eller typiska för vissa vetenskapsområden och de uppvisar alltså skilda samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]]. Den förra är vanligen snabb och kapitalkrävande, medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande. | |||
Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}</ref> | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
Versionen från 27 februari 2019 kl. 16.18
Samverkansformer är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av olika typer av samverkan.
Tillämpningar
I Vinnovarapporten Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (2014) görs en uppdelning i fyra olika så kallade "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag.[1] I boken Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap (2018) benämns denna kategorisering istället samverkansformer.[2]
Högskolans olika former för samverkan delas i båda rapporterna upp i fyra kategorier:
- Samverkan vid tekniköverföring
- Utveckling och spridning av innovationer i samverkan
- Företagsetableringar
- Forskningssamverkan
- Samverkan i forskning
- Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan
- Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur
- Personrörlighet
- Samverkan kring forskarutbildning
- Utbildningssamverkan
- Uppdragsutbildning och fortbildning
- Behovsanpassning av utbildning
- Praktik och fallstudier i samverkan
- Samverkan i undervisning och handledning
- Övrig utåtriktad samverkan
- Nätverkande, arenautveckling och partnerskap
- Formellt deltagande i samhällsutveckling
- Deltagande i publika event och popularisering av forskning
- Konsultverksamhet
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna sedan identifierat ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
Vissa samverkansformer är mer vanliga eller typiska för vissa vetenskapsområden och de uppvisar alltså skilda samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av nyttiggörande, STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) valorisation. Den förra är vanligen snabb och kapitalkrävande, medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.
Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.[3]
Referenser
- ↑ Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09). Vinnova
- ↑ Berg, Fors, Willim (red.) (2019). Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap. Studentlitteratur. sid. 30
- ↑ Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer. SUHF. 2018. sid. 15