Samverkan: Skillnad mellan sidversioner

Rad 4:

Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället.

==Tillämpningar==

~~Samverkan .~~..

Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]]<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref>, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref>

För att tydliggöra vad [[samverkansuppgiften]] kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i:

Rad 12:

*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

~~Sedan~~ 2014~~, då man inom ramen för innovations- och kvalitetssystemen velat värdera effekterna av samverkan, har man börjat dela in uppdraget~~ i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:

I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:

*Forskningssamverkan

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället.
 ==Tillämpningar==
-Samverkan ...
+Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]]<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref>, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref>
 För att tydliggöra vad [[samverkansuppgiften]] kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i:
@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 *samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>
-Sedan 2014, då man inom ramen för innovations- och kvalitetssystemen velat värdera effekterna av samverkan, har man börjat dela in uppdraget i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:
+I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:
 *Forskningssamverkan