|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Arbetsintegrerat lärande: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Inom AIL så är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor. | Inom AIL så är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor. | ||
Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co-oputbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i annan form. | Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co-oputbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i någon annan form. | ||
Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare. | Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare. | ||
Versionen från 16 april 2019 kl. 13.29
Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.
Tillämpning
Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. För att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke så måste man ta tillvara erfarenheter ute i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.
Inom AIL så är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.
Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co-oputbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i någon annan form.
Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare.
(AIL är ett sätt att överskrida idén om att den vetenskapliga teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper och handlingar i arbetslivet. I många lärandesituationer som vi möter i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella)
Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.