|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Trippelhelix: Skillnad mellan sidversioner
(korrigeringar enl stilguide och efter respons) |
(→Engelsk översättning: ändrat rubrik) |
||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Ett exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet, Region Värmland och det lokala näringslivet inom Akademin för smart specialisering.<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering|titel=Akademin för smart specialisering|hämtdatum=2019-01-29|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring [[utmaningsdriven forskning]] där samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> <ref>{{Bokref|efternamn=Rosenlund|förnamn=Joacim|titel=Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science|år=2017|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> | Ett exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet, Region Värmland och det lokala näringslivet inom Akademin för smart specialisering.<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering|titel=Akademin för smart specialisering|hämtdatum=2019-01-29|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring [[utmaningsdriven forskning]] där samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> <ref>{{Bokref|efternamn=Rosenlund|förnamn=Joacim|titel=Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science|år=2017|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> | ||
==Engelsk | ==Engelsk motsvarighet== | ||
''Triple helix'' | ''Triple helix'' | ||
Versionen från 27 januari 2020 kl. 13.59
Trippelhelix betecknar en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.
Tillämpningar
Helix (sv. spiral) är ett begrepp som med olika förled (trippel-, kvadrupel-) används för att beteckna regionala innovations- och tillväxtfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast specialiserade specialiserade på en sektor och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.[1]
Begreppet etablerades av sociologen Henry Etzkowitz. Det är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av samarbeten. Ur ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags kluster eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad en regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.
Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och normativt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.[2] Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till kvadrupelhelixformationer som omfattar ytterligare aktörer (idéburen sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).[3]
Ett exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet, Region Värmland och det lokala näringslivet inom Akademin för smart specialisering.[4] I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring utmaningsdriven forskning där samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem.[5] [6]
Engelsk motsvarighet
Triple helix
Referenser
- ↑ Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31
- ↑ "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010.
- ↑ Loet Leydesdorff (2018). ”The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an N -tuple of Helices: Explanatory Models for Analyzing the Knowledge-based Economy?”. Journal of Knowledge Economics 13:1.
- ↑ ”Akademin för smart specialisering”. Karlstad universitet. https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering. Läst 29 januari 2019.
- ↑ ”Trippelhelix och miljöproblemen”. https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/. Läst 2 oktober 2018.
- ↑ Rosenlund, Joacim (2017). Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science. Linnéuniversitetet
Övriga källor
Etzkowitz, H. Trippelhelix - den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan, övers. Birgitta Johansson. Stockholm: SNS förlag, 2005.
Nordfors, L., Lindell, H., Ericson, B. Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix? Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Rapport 5:2007.