|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Outreach: Skillnad mellan sidversioner
(formulering) |
(Nytt stycke) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | # För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | ||
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref> | # För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref> | ||
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref / | # För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref /> | ||
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] | Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] | ||
Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>). | |||
Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. | |||
Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki> | |||
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | ||
Versionen från 8 maj 2018 kl. 11.01
Outreach innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.
Tillämpningar
Outreach är besläktat med forskningskommunikation, men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.[1][2], snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.
Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
- För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,[3]
- För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.[4]
- För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.Referensfel: Den inledande
<ref>-taggen är felaktig eller har ett trasigt namn
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [1] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med skolsamverkan.[2]
Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/).
Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper.
Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement
- ↑ ”Energiforsk.se - om Outreach”. http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/. Läst 4 maj 2018.
- ↑ ”Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever”. http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/. Läst 4 maj 2018.
- ↑ ”Britannica Academic - Christianity”. https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945. Läst 8 maj 2018.
- ↑ Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. 2017. sid. 362. ISBN 978-91-38-24621-4. https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180. Läst 8 maj 2018. ”Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.”