Outreach: Skillnad mellan sidversioner
Nytt stycke |
Flytta stycke |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref /> | # För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref /> | ||
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] | Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper | ||
Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>) | Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>). | ||
Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki> | Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki> | ||