|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" <ref name=":0" />. | Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen <ref name=":0">SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" <ref name=":0" />. | ||
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref> | I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref>Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref> betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätenas framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer. | ||
Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref> sätts ett än tydligare fokus på samverkan | |||
I det lärosätesöverskridande projektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) konstateras det att: ''”Det finns ett rådande behov av mer strukturerad kunskap om samverkan, dess meritvärde för individen samt dess strategiska betydelse för lärosätens ledning”''. Vidare ''”Att kontinuerligt utveckla den enskildes förutsättningar att odla värdefulla kontakter med externa intressenter, blir därför en central uppgift för lärosäten med strategisk samverkan som ambition” ''samt''”…att det för lärare och forskare kan vara karriärsfrämjande att dokumentera och synliggöra samverkansskicklighet utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet”''. Slutligen ''”Om samverkan är en strategisk fråga för lärosätet, bör detta synas i styrdokument som rör anställning- och befordransfrågor”'' (alla fyra citaten från delprojektets slutrapport i KLOSS, ”Belöningssystem på individnivå och meritvärde för samverkan”, 2015). | I det lärosätesöverskridande projektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) konstateras det att: ''”Det finns ett rådande behov av mer strukturerad kunskap om samverkan, dess meritvärde för individen samt dess strategiska betydelse för lärosätens ledning”''. Vidare ''”Att kontinuerligt utveckla den enskildes förutsättningar att odla värdefulla kontakter med externa intressenter, blir därför en central uppgift för lärosäten med strategisk samverkan som ambition” ''samt''”…att det för lärare och forskare kan vara karriärsfrämjande att dokumentera och synliggöra samverkansskicklighet utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet”''. Slutligen ''”Om samverkan är en strategisk fråga för lärosätet, bör detta synas i styrdokument som rör anställning- och befordransfrågor”'' (alla fyra citaten från delprojektets slutrapport i KLOSS, ”Belöningssystem på individnivå och meritvärde för samverkan”, 2015). | ||
Versionen från 28 juni 2018 kl. 13.25
Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. Samverkansskicklighet är en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin.
Tillämpning
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen [1]: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" [1].
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''[2] betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätenas framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.
I det lärosätesöverskridande projektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) konstateras det att: ”Det finns ett rådande behov av mer strukturerad kunskap om samverkan, dess meritvärde för individen samt dess strategiska betydelse för lärosätens ledning”. Vidare ”Att kontinuerligt utveckla den enskildes förutsättningar att odla värdefulla kontakter med externa intressenter, blir därför en central uppgift för lärosäten med strategisk samverkan som ambition” samt”…att det för lärare och forskare kan vara karriärsfrämjande att dokumentera och synliggöra samverkansskicklighet utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet”. Slutligen ”Om samverkan är en strategisk fråga för lärosätet, bör detta synas i styrdokument som rör anställning- och befordransfrågor” (alla fyra citaten från delprojektets slutrapport i KLOSS, ”Belöningssystem på individnivå och meritvärde för samverkan”, 2015).
För bedömning av samverkansskicklighet bör medarbetare därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med t ex dokumentation och/eller personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse, vilket t. ex. speglas av resonemangen i boken ”Samverkansskicklighet” (Bjursell m fl 2016). I boken konstateras bl. a.:
- Olika typer av samverkansaktiviteter ger upphov till ett nätverk av sammankopplade effekter och de är svåra att urskilja från varandra.
- Det tar lång tid att bygga samverkansrelationer och lång tid innan effekter utkristalliseras.
- Värderingen av samverkan beror på den bedömande aktörens perspektiv och intressen och detta kan skilja sig åt mellan olika samverkanspartner i samma projekt.
Engelsk översättning
Collaborative skills
- ↑ 1,0 1,1 SFS 1992:1434 Högskolelagen, kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
- ↑ Prop. 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/f