|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Påverkansarbete: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Påverkansarbete avser processen att verka att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning | Påverkansarbete avser processen att verka att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, Intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället. | ||
==Tillämpning == | ==Tillämpning == | ||
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. | Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. | ||
=== Påverkansarbete inom akademien === | ===Påverkansarbete inom akademien === | ||
Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället. | Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället. | ||
Versionen från 3 september 2018 kl. 13.49
Påverkansarbete avser processen att verka att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, Intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.
Tillämpning
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan.
Påverkansarbete inom akademien
Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.
Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, ges inom ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på.
Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom European University Association, EUA, Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research, CESAER ,med flera.
Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap( Life Science) och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan: Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU [1] [2].
Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning [3][4].
Påverkansarbete och lobbyism
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.
Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler[5] Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.
Ibland beskrivs skillnaden som att påverkansarbete, till skillnad från lobbying, riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat [6]. Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det [7]
Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda [8]
- ↑ Lunds universitet (2018) Årsredovisning Lunds universitet 2017 https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf
- ↑ Swelife (2018) Om Swelife http://swelife.se/om-swelife/
- ↑ Uppsala Universitet (2018) Studentguide. Institutionen för nordiska språk http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf
- ↑ Uppsala Studentkår (2018) Sektion LÄRA http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara
- ↑ Holmin., M. (2013) "Ju mer lobbyism desto bättre" Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/
- ↑ SoU (2000:1) En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/
- ↑ Strömbäck, J. (2015) Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798
- ↑ Rothstein, B. (2018) Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik Dialogos, Stockholm