|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kluster: Skillnad mellan sidversioner
(→Tillämpningar: ny info + fler källor) |
(→Tillämpningar: mera info) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
I likhet med [[Helix|helixformationerna]] kommer klusterbegreppet från idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Begreppet används idag framför allt i företagsstrategiska sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera och utveckla lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. | I likhet med [[Helix|helixformationerna]] kommer klusterbegreppet från idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Begreppet används idag framför allt i företagsstrategiska sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera och utveckla lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att identifiera s.k. klusterinitiativ har man med varierande framgång försökt utveckla organiserade, tillväxtfokuserade [[Helix|helixformation]]<nowiki/>er där akademi, näringsliv och offentlig sektor m.fl. aktörer samverkar.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Till klusterteorin hör också specifika önskemål på det man kallar forsknings- och utvecklinspolitiken (FoU), bl.a. att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att fokus ska ligga på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> | ||
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt, och den stora tvistefrågan har varit huruvida ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Varningar har i dessa sammanhang utfärdats för att klusterpolitiken skulle vara direkt skadlig för samhällspolitiken.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt, och den stora tvistefrågan har varit huruvida ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Varningar har i dessa sammanhang utfärdats för att klusterpolitiken skulle vara direkt skadlig för samhällspolitiken.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy | ||
Versionen från 24 september 2018 kl. 08.49
Kluster är en relativt etablerad beteckning för en geografiskt avgränsad ansamling av aktörer inom en specifik sektor, företrädesvis inom näringslivet, som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra.
Tillämpningar
I likhet med helixformationerna kommer klusterbegreppet från idén om de nationella innovationssystemen. Begreppet används idag framför allt i företagsstrategiska sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera och utveckla lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Genom att identifiera s.k. klusterinitiativ har man med varierande framgång försökt utveckla organiserade, tillväxtfokuserade helixformationer där akademi, näringsliv och offentlig sektor m.fl. aktörer samverkar.[1] Till klusterteorin hör också specifika önskemål på det man kallar forsknings- och utvecklinspolitiken (FoU), bl.a. att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att fokus ska ligga på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.[2]
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt, och den stora tvistefrågan har varit huruvida ett klustersystem i första hand ska definieras genom branschtillhörigheten eller genom sin regionala tillhörighet.[3] Varningar har i dessa sammanhang utfärdats för att klusterpolitiken skulle vara direkt skadlig för samhällspolitiken.[4]
Referenser
- ↑ Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.
- ↑ Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix. Regionplane- och trafikontoret. 2007. sid. 22-29
- ↑ Säll, Line (2011). Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker. Karlstad University. sid. 101-111. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf
- ↑ Martin, R., Sunley, P. (2003). Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy panacea?. Journal of Economic Geography. sid. (1), 5-35
Övriga källor
Christensen, L., Kempinsky, P., red. (2004). Att mobilisera för regional tillväxt: regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem. Lund: Studentlitteratur. Libris 9470981. ISBN 91-44-03533-0
Externa länkar
Wikipedia: Näringslivskluster
Stockholms handelskammare, Konsten att bygga ett kluster (augusti 2018)