|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Akademiska värden: Skillnad mellan sidversioner
Flyttat källreferenser in i mening (före punkt). |
|||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref> | Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref> | ||
'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat | '''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref>. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning. | ||
Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. | Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. | ||
Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap | Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>. | ||
'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen. | '''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen. | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
'''Akademisk kollegialitet:''' Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning. | '''Akademisk kollegialitet:''' Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning. | ||
Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. ''peer review'' granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus | Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. ''peer review'' granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 50.</ref>. | ||
== Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena == | == Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena == | ||