Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner

Rad 1:

'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av olika typer av samverkan.

== Tillämpningar ==

==Tillämpningar==

I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' görs en uppdelning i fyra olika så kallade "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag:

I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' (2014) görs en uppdelning i fyra olika så kallade "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) kallas denna kategorisering istället samverkansformer, begreppet samverkansmönster tillämpas istället vid beskrivningen av samverkan inom olika vetenskapsområden.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref>

Högskolans samverkansformer delas i båda rapporterna upp i fyra kategorier:

*Samverkan vid tekniköverföring

**Utveckling och spridning av innovationer i samverkan

**Företagsetableringar<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref>

**Företagsetableringar

*Forskningssamverkan

**Samverkan i forskning

Rad 26:

Rad 28:

Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.

I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående kategorisering i termer av samverkansformer''.'' Begreppet samverkansmönster tillämpas här vid beskrivningen av samverkan inom olika vetenskapsområden.

== Referenser ==

Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]].

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av olika typer av samverkan.
-== Tillämpningar ==
+==Tillämpningar==
-I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' görs en uppdelning i fyra olika så kallade "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag:
+I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' (2014) görs en uppdelning i fyra olika så kallade "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) kallas denna kategorisering istället samverkansformer, begreppet samverkansmönster tillämpas istället vid beskrivningen av samverkan inom olika vetenskapsområden.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref>
+Högskolans samverkansformer delas i båda rapporterna upp i fyra kategorier:
 *Samverkan vid tekniköverföring
 **<small>Utveckling och spridning av innovationer i samverkan</small>
-**<small>Företagsetableringar</small><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref>
+**<small>Företagsetableringar</small>
 *Forskningssamverkan
 **<small>Samverkan i forskning</small>
@@ Rad 26: / Rad 28: @@
 Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
-I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående kategorisering i termer av samverkansformer''.'' Begreppet samverkansmönster tillämpas här vid beskrivningen av samverkan inom olika vetenskapsområden.
+== Referenser ==
+<references />
-Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]].