|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> | Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> | ||
Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel= | Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref> Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget. | ||
Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, presenterar på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på: | Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, presenterar på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på: | ||