Personrörlighet: Skillnad mellan sidversioner

Rad 16:

===Att mäta personrörlighet===

I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>

==Motsvarighet i engelskan==

Intersectoral mobility<ref>Science Europe, [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]~~, 2017~~</ref>

Intersectoral mobility<ref>Science Europe (2017) [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]</ref>

==Referenser==

Rad 25:

Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']

Elmroth, B. et al. (2015), ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''

Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 ===Att mäta personrörlighet===
-I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>
+I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>
 ==Motsvarighet i engelskan==
-Intersectoral mobility<ref>Science Europe, [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations], 2017</ref>
+Intersectoral mobility<ref>Science Europe (2017) [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]</ref>
 ==Referenser==
@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']
-Elmroth, B. et al. (2015), ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''
 Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']