Nätverk: Skillnad mellan sidversioner
Kortat Märken: Mobilredigering Mobil webbredigering |
→Tillämpningar: Flyttat stycke Märken: Mobilredigering Mobil webbredigering |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Ett nätverk kan inom högskolevärlden bestå av mer eller mindre strängt definierade aktörer och målsättningar och vara mer eller mindre formellt organiserat - från yrkes-, [[alumn]]- och forskarnätverk till mer organiserade forskningssamarbeten, centumbildningar, plattformar, [[Samverkansarena|arenor]], [[Kluster|klusterinitiativ]] och [[Helix|helixformationer]] | |||
Till skillnad från hierarkiskt ordnade organisationer karaktäriseras nätverk av en plattare organisationsform, även om komplexa nätverk också har en tendens att få en hierarkisk struktur.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Clauset, A., Moore, C., Newman, M.|rubrik=Hierarchical structure and the prediction of missing links in networks|år=453, pages 98–101 (01 May 2008)|tidskrift=Nature|utgivare=}}</ref> | Till skillnad från hierarkiskt ordnade organisationer karaktäriseras nätverk av en plattare organisationsform, även om komplexa nätverk också har en tendens att få en hierarkisk struktur.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Clauset, A., Moore, C., Newman, M.|rubrik=Hierarchical structure and the prediction of missing links in networks|år=453, pages 98–101 (01 May 2008)|tidskrift=Nature|utgivare=}}</ref> | ||
Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den [[tredje uppgiften]]. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.<ref>Benner & Sörlin, ''[https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv]'', Vinnova analys VA2015:02</ref> Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är till exempel ''Kunskapsnätverket'' en del av en mer övergripande [[Triple-helix|trippelhelixorganisation]].<ref>{{Webbref|url=http://www.netport.se/projekt/kunskapsnatverket/|titel=Kunskapsnätverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Netport Science Park, Karlshamn|sid=}}</ref> | Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den [[tredje uppgiften]]. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.<ref>Benner & Sörlin, ''[https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv]'', Vinnova analys VA2015:02</ref> Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är till exempel ''Kunskapsnätverket'' en del av en mer övergripande [[Triple-helix|trippelhelixorganisation]].<ref>{{Webbref|url=http://www.netport.se/projekt/kunskapsnatverket/|titel=Kunskapsnätverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Netport Science Park, Karlshamn|sid=}}</ref> | ||
Begreppet [[kunskapsnätverk]] är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten. | Begreppet [[kunskapsnätverk]] är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten. | ||
==Engelsk översättning== | ==Engelsk översättning== | ||