|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan
Med samverkan avses ömsesidigt utbyte på ett sätt som gagnar alla inblandade. Samverkan mellan högskolesektorn och andra samhällssektorer är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.
Tillämpningar
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet.[1] Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för samhällsutveckling med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.[2]
Man kan också uttrycka det som att det finns två vetenskaper, en som förklarar och en som står för upptäckter.[3] Båda förekommer inom inom de human- och naturvetenskapliga områdena, båda bidrar på olika sätt till kunskapsutveckling och värdeskapande. och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Medan den upptäckande vetenskapen genom samverkan kan omsätta ny kunskap i innovativ praktik för att skapa ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, bidrar den förklarande vetenskapen genom samverkan till att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen.
Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande.[4][5] Med utgångspunkt i målet för de olika samverkansaktiviteterna delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:
- samverkan för demokratiutveckling
- samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
- samverkan för bättre utbildning.[6]
I en rapport från Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller samverkansformer:
- samverkan vid tekniköverföring
- forskningssamverkan
- utbildningssamverkan
- övrig utåtriktad samverkan[7][8]
Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt[9], att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.[10] För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört samverkansuppgiften som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.[11]
Engelsk motsvarighet
Academic engagement[12]; societal collaboration; external collaboration[13]
Referenser
- ↑ Bani-Shoraka, Helena (2013). ”Universitetens relevans för samhället: en historisk genomgång”, i Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning. Karlstad University Press
- ↑ Mats Benner. ”"Asien storsatsar på vetenskap"”. Lunds universitets magasin (LUM). https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/. Läst 12 juli 2019.
- ↑ Lichatjov, Dmitrij (1996). Essays on the Philosophy of Artistic Creativity
- ↑ Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50. Regeringen. 2016
- ↑ Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen
- ↑ Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004
- ↑ Perez Vico, Eugenia (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova. sid. 11
- ↑ I en senare rapport placerades forskningssamverkan och utbildningssamverkan före tekniköverföring och "övrig utåtriktad verksamhet" döptes om till uppsökande verksamhet., Berg, M.; Fors, V.; Willim, R. (2018). Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34
- ↑ Schelsky, Helmut (1963). Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen. Taschen
- ↑ Etzkowitz, Henry (2008). The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action. Routledge
- ↑ Högskolelag 1992:1434. Sveriges Riksdag. 1992
- ↑ Perkman et. al. (2013). ”Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations”. Research Policy (Elsevier): sid. Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235.
- ↑ Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning. SUHF. 2019. sid. 17
Externa länkar
SAOB - samverka
Wiktionary - samverkan