Samverkan

Med samverkan avses aktiviteter där akademin och externa parter samarbetar kring en gemensam frågeställning och som gagnar alla inblandade, men ofta på olika sätt.

Tillämpningar

I högskolesammanhang används begreppet sedan början av 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande.^[1]^[2]^[3]

För att tydliggöra vad samverkansuppgiften kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i:

samverkan för demokratiutveckling
samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
samverkan för bättre utbildning.^[4]

I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika samverkansformer^[5]^[6]:

Forskningssamverkan
Utbildningssamverkan
Tekniköverföring
Uppsökande verksamhet/övrig utåtriktad verksamhet

Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om personrörlighet, delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, praktikplatser och uppdragsutbildning. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida innovationer och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av konsultverksamhet, arenautveckling och partnerskap samt popularisering av forskning.

Engelsk motsvarighet

Collaboration; cooperation.

Referenser

↑ [Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]. Prop. 2016/17:50. 2016. Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Läst 22 november 2016
↑ Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen. sid. 283
↑ ”Nya Vägar”. Högskolan i Väst. https://nyavagar.se/om-projektet/. Läst 26 mars 2019.
↑ Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004
↑ Perez Vico, Eugenia (2018). ”"En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter”. i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34
↑ Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova analys VA 2014:09

Externa länkar

Vinnova: Program för att stödja universitet och högskolors samverkan

[1] [Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]. Prop. 2016/17:50. 2016. Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Läst 22 november 2016

[2] Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen. sid. 283

[3] ”Nya Vägar”. Högskolan i Väst. https://nyavagar.se/om-projektet/. Läst 26 mars 2019.

[4] Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004

[5] Perez Vico, Eugenia (2018). ”"En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter”. i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34

[6] Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova analys VA 2014:09

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]