Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN

Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan

Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!

I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen som används om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via Begrepp till en översikt av alla inskrivna begrepp. Du kan därifrån gå vidare till begreppsartiklarna eller använda sökrutan uppe till höger.

Alla kan fritt ta del av den kunskap som byggts upp i wikin och bidra

Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg

Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för hur artiklarna ska skrivas. I stora drag:

Samsynwiki samlar de mer väsentliga och aktuella begreppen som berör universitets och högskolors samverkan idag.
Artiklarna ska vara översiktliga och lättfattliga. Allt skrivet har källhänvisningar. och att vi inte ska föra fram egna åsikter eller liknande.
Inledningsvis ges en kort och koncis definition. Därefter kommer en mer utförlig beskrivning av hur begreppet används idag, inom olika delar av högskolans verksamheter eller av våra samverkansparter. Vi kompletterar med konkreta exempel. (Det senare är något vi gärna tar emot fler bidrag till.)
Avslutningsvis anges ordets engelska motsvarighet (brittisk engelskan med tanke på vårt EU-sammanhang och ESG-standard).

Välkommen!

1. Språket som stärker samverkan

I Samsynwiki s Välkommen till Samsynwiki!

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

NYHET! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

Nuvarande status: projektarbetet fortsätter. Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
- Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter. Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

Projektets parter och kontakt

Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

Samsynprojektet: samsynsu.se
Projektledare: Charlotte Rossland, charlotte.rossland@su.se

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: https://k3-projekten.se/

Så kan du bidra (revidera, ge tips)

Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: länk kommer

Nya begrepp kan läggas till, som förslag eller med en komplett text.

Befintliga artiklar kan revideras eller kompletteras direkt i texten.
Alla artiklar har en bakomliggande sida, Diskussion. Där kan tips, förslag eller tankar skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
Med Åtgärd behövs kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras via e-posten samsyn@su.se.

Ställningstaganden och ansvar

Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i Samsyn:checklista.

---

Ta tag i eller reflektera över sept 2019

Kategorier: ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier

Arbetssidor: finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

Centrala begrepp: möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

Info/utbildningsinsatser: vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa det här ..." ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)

SAOL https://svenska.se/
NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
TNC http://www.tnc.se/
Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
ISCED: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)
UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/+96:89

Relevanta projekt

http://www.humsamverkan.se/

SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och nyttiggöra kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:

”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.

Samverkan kan handla om:

verksamhetsförlagda inslag i utbildningen
att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället
att anordna arbetsmarknadsdagar
att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta
att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa genomslag, d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt samhällspåverkan som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett medel för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]

Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]

Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av trippelhelixmodell. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade innovationssystemen befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]

I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns samverkansformer.