emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samproduktion: Skillnad mellan sidversioner
m
→Tillämning
(Lagt till tillämpningar) |
m (→Tillämning) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Samproduktion''' innebär en gemensam produktion av något. Inom fältet samverkan avser det en gemensam kunskapsproduktion där universitet eller högskola tillsammans med externa aktörer löser problem och arbetar tillsammans för att åstadkomma forskningsresultat och/eller slutprodukter. | '''Samproduktion''' innebär en gemensam produktion av något. Inom fältet samverkan avser det en gemensam kunskapsproduktion där universitet eller högskola tillsammans med externa aktörer löser problem och arbetar tillsammans för att åstadkomma forskningsresultat och/eller slutprodukter. | ||
== | == Tillämpning == | ||
I relation till den offentliga sektorns service har co-production sedan 1970-talet använts som ett begrepp för att beskriva samarbete mellan offentlig eller privat sektor respektive civilsamhället eller enskilda individer kring saker båda aktörer uppfattar som önskvärda, till exempel när både poliser och sjukvårdspersonal respektive invånarna i ett samhälle vill ha säkrare gator och friskare människor. Fältet är starkt inspirerat av Elinor Ostrom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009, och hennes forskning.<ref>Holmström, IK et al (red.) (2016) ''[http://libris.kb.se/bib/19375169 Samproduktionens retorik och praktik : inom området hälsa och välfärd]'', Lund</ref> | I relation till den offentliga sektorns service har co-production sedan 1970-talet använts som ett begrepp för att beskriva samarbete mellan offentlig eller privat sektor respektive civilsamhället eller enskilda individer kring saker båda aktörer uppfattar som önskvärda, till exempel när både poliser och sjukvårdspersonal respektive invånarna i ett samhälle vill ha säkrare gator och friskare människor. Fältet är starkt inspirerat av Elinor Ostrom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009, och hennes forskning.<ref>Holmström, IK et al (red.) (2016) ''[http://libris.kb.se/bib/19375169 Samproduktionens retorik och praktik : inom området hälsa och välfärd]'', Lund</ref> | ||