emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Externfinansiering: Skillnad mellan sidversioner
Ändrat inledning på definitionen.
Ingen redigeringssammanfattning |
(Ändrat inledning på definitionen.) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. | '''Externfinansiering''' innebär att externa aktörer finansierar hela eller delar av ett forskningsprojekt. Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. | ||
== Tillämpning == | ==Tillämpning== | ||
Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. | Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan: | Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan: | ||
* | * Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m. | ||
* Uppdragsforskning | |||
* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet | *Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga | ||
* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet | |||
Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref>: | Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref>: | ||
* Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service | *Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser. | ||
*Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service | |||
Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref> | Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref> | ||
| Rad 37: | Rad 39: | ||
Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | ||
== Motsvarighet på engelska == | ==Motsvarighet på engelska== | ||
External funding | External funding | ||
== Referenser == | ==Referenser== | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||