emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Akademiska värden: Skillnad mellan sidversioner
m
ingen redigeringssammanfattning
m (removed Category:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat) |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Akademiska värden''' avser för universitet och högskolor centralt bärande, styrande och normerande principer. Till dessa räknas vanligtvis akademisk frihet, akademisk integritet, akademisk kvalitet, akademiskt ansvar och akademisk kollegialitet. | '''Akademiska värden''' avser för universitet och högskolor centralt bärande, styrande och normerande principer. Till dessa räknas vanligtvis akademisk frihet, akademisk integritet, akademisk kvalitet, akademiskt ansvar och akademisk kollegialitet. | ||
==Tillämpning == | ==Tillämpning== | ||
Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. | Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. | ||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. ''peer review'' granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 50.</ref>. | Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. ''peer review'' granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 50.</ref>. | ||
== Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena == | ==Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena== | ||
I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm], s 19.</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/9387267 Bennich-Björkman, Li (2004), Överlever den akademiska friheten? : en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid, Stockholm]</ref> | I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm], s 19.</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/9387267 Bennich-Björkman, Li (2004), Överlever den akademiska friheten? : en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid, Stockholm]</ref> | ||
Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa samverkanspartnern i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref> | Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa [[Samverkanspartner|samverkanspartnern]] i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref> | ||
== Referenser == | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]] | [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]] | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]] | [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]] | ||