Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

Högskolans uppgift förutsätts vara att bidra med samhällsnytta i bred mening.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad  och dialogbaserad styrning av högskola, SOU 2019:6|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Sveriges regering|sid=286}}</ref> Synen på vilken typ av forskning och utbildning som är mest samhällsnyttig varierar mellan olika politiska läger och begreppet är därför vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning.

Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Hur dessa mål förhåller sig till varandra, hur de ska uppnås och prioriteras har man emellertid olika uppfattning om, både inom och utanför högskolesektorn och inte minst mellan olika studentgrupper.  

Sedan uppdraget att [[Samverkan|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällsrelevans]]. Medan nytta i allmänhet uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses generellt vara ett sätt att inkludera fler perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, vilket ökar relevansen hos utbildning och forskning och gör samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

Samhällsnytta har alltid anförts som skäl för att utveckla den högre utbildningen och inrätta nya professurer och huvudområden i Sverige. Studier i latin och retorik ansågs under 1600-talet främja diplomati och internationella kontakter medan 1700-talets merkantilistiska näringspolitik ledde till professurer i bland annat hushållslära och praktisk ekonomi.<ref>{{Bokref|efternamn=Sundin|förnamn=Bo|titel=“Vad är ett universitet? Universiteten i historisk belysning”, i Franke-Wikberg m fl Vetandets vägar – Perspektiv på universitet, vetenskap och utbildning|hämtdatum=|år=1994|utgivare=Studentlitteratur|sid=33 och 39}}</ref> Efter andra världskriget tilltog kraven på samhällsnytta i högskolans verksamhet och 1977 års högskolereform ledde i linje med detta till en ökad arbetsmarknadsanpassning av utbildningarna. År 1993 skrevs krav på samhällsnytta in i högskolelagen och i och med 1997 års lagändringar blev kraven på samhällsrelevans ännu mer tvingande.<ref>{{Bokref|efternamn=Elisabeth|förnamn=Carlsund|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>