Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

Samhällsnytta har alltid anförts som skäl för att utveckla den högre utbildningen och inrätta nya professurer och huvudområden i Sverige. Studier i latin och retorik ansågs under 1600-talet främja diplomati och internationella kontakter medan 1700-talets merkantilistiska näringspolitik ledde till professurer i bland annat hushållslära och praktisk ekonomi.<ref>{{Bokref|efternamn=Sundin|förnamn=Bo|titel=“Vad är ett universitet? – Universiteten i historisk belysning”, Franke-Wikberg m fl Vetandets vägar – Perspektiv på universitet, vetenskap och utbildning, s. 17–57.|hämtdatum=|år=1994|utgivare=Studentlitteratur|sid=33 och 39}}</ref> Efter andra världskriget tilltog kraven på samhällsnytta i högskolans verksamhet och 1977 års högskolereform ledde i linje med detta till en ökad arbetsmarknadsanpassning av utbildningarna. År 1993 skrevs krav på samhällsnytta in i högskolelagen och i och med 1997 års lagändringar blev kraven på samhällsrelevans ännu mer tvingande.<ref>{{Bokref|efternamn=Elisabeth|förnamn=Carlsund|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>