Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner

Samverkansformer (visa wikitext)

Versionen från 27 februari 2019 kl. 16.18

719 byte lades till , 27 februari 2019

→‎Tillämpningar: utvecklat och redigerat

Karin Grelz (SU)

emailconfirmed

1 479

redigeringar

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 **<small>Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan</small>
 **<small>Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur</small>
-**<small>Perosnrörlighet</small>
+**<small>Personrörlighet</small>
 **<small>Samverkan kring forskarutbildning</small>
 *Utbildningssamverkan
 **<small>Uppdragsutbildning och fortbildning</small>
 **<small>Behovsanpassning av utbildning</small>
-**<small>Prakrik och fallstudier i samverkan</small>
+**<small>Praktik och fallstudier i samverkan</small>
 **<small>Samverkan i undervisning och handledning</small>
 *Övrig utåtriktad samverkan
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 **<small>Konsultverksamhet</small>
-Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
+Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna sedan identifierat ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
-Inom respektive samverkansform uppvisar olika vetenskapsområden dessutom olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]].
+Vissa samverkansformer är mer vanliga eller typiska för vissa vetenskapsområden och de uppvisar alltså skilda samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]]. Den förra är vanligen snabb och kapitalkrävande, medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.
+Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}</ref>
 ==Referenser==
 <references />