Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner

→‎Tillämpningar: förtydligat
(→‎Tillämpningar: tempusändring)
(→‎Tillämpningar: förtydligat)
Rad 2: Rad 2:


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref>  
Som fackspråklig term kommer begreppet kunskapsöverföring ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref>  


I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' (2004) slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. I Högskoleverkets utredning Högskolan samverkar (2004) gavs en rad exempel på både organiserad och oorganiserad interaktion mellan forskare och externa intressenter som "påverkar forskningens inriktning och innehåll, utan att det för den skull rör sig om uppdragsforskning": Forskarcirklar i Gävle, aktionsforskning vid Malmö Högskola, kunskapscentra som Ideon i Lund, Ångströmakademin i Uppsala och Hälsoteknikalliansen i Halmstad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=88-96}}</ref>  
I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' (2004) slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. I Högskoleverkets utredning Högskolan samverkar (2004) gavs en rad exempel på både organiserad och oorganiserad interaktion mellan forskare och externa intressenter som "påverkar forskningens inriktning och innehåll, utan att det för den skull rör sig om uppdragsforskning": Forskarcirklar i Gävle, aktionsforskning vid Malmö Högskola, kunskapscentra som Ideon i Lund, Ångströmakademin i Uppsala och Hälsoteknikalliansen i Halmstad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=88-96}}</ref>  
emailconfirmed
1 479

redigeringar