Deltagarbaserad forskning

Deltagarbaserad forskning avser forskningsmetodik där av forskningen berörda individer bjuds in att delta i forskningsprocessen för att tillsammans med forskaren/forskarna formulera forskningsfrågor samt genomföra datainsamling och analys.

Tillämpning

I deltagarbaserad forskning deltar de personer vars liv, vardag och yrkesliv är föremål för studien aktivt i forskningsprocessen. Tillsammans med forskaren/forskarna engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Genom detta aktiva deltagande ges av forskningen berörda personer möjlighet att påverka och kontrollera forskningen och dess resultat. Deltagaren ges även möjlighet att verifiera resultatet av forskningen, vilket ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningsresultatet kommer till nytta i samhället. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att tillexempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inbladning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskaren/forskarna direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”aktionsforskning”.

Förutsättningar, kritik och etiska dilemman

Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning?

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktions betonad sådan där man strävar efter samhällig förändring,  ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ofta ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning.  Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring?

Engelsk översättning

Participatory Research