|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samhällsnytta
Samhällsnytta är ett värde som tillskrivs sådant som är till gagn för den mänskliga gemenskapen och bidrar till förbättringar av samhället i stort. Högskolans uppgift är att bidra med samhällsnytta i bred mening och samverkan en metod för att uppnå detta.
Tillämpningar
Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Detta är vad FN velat ringa in genom sin Agenda 2030.
Eftersom den svenska högskolan är en skattefinansierad verksamhet är begreppet samhällsnytta vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning. Vilken typ av forskning och utbildning som anses vara värd att prioritera ur ett nyttoperspektiv varierar över tiden och olika samhällsaktörer gör också olika värderingar. Sedan tillkomsten av Agenda 2030 relateras högskolans förväntade samhällsnytta alltmer till de globala hållbarhetsmålen och de samhällsutmaningar som är kopplade till dem.[1]
Ingenjörs- och vetenskapsakademin(IVA) har inom projektet Agenda för forskning gjort ett försök att på ett mer generellt plan ringa in nyttan med forskningen i ett modernt samhälle. De använder sig av följande kategorisering:
Uppgift 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället
Uppgift 2: Forskning har en banbrytande uppgift
Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor
Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling[2]
Sedan uppdraget att samverka med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av samhällspåverkan och samhällsrelevans. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.[3]
Historik
Samhällsnytta har sedan 1600-talet anförts som skäl för att utveckla den högre utbildningen och inrätta nya professurer och huvudområden i Sverige. Studier i latin och retorik ansågs främja diplomati och internationella kontakter medan 1700-talets merkantilistiska näringspolitik ledde till professurer i bland annat hushållslära och praktisk ekonomi.[4] Efter andra världskriget tilltog kraven på samhällsnytta i högskolans verksamhet och 1977 års högskolereform ledde i linje med detta till en ökad arbetsmarknadsanpassning av utbildningarna. År 1993 skrevs krav på samhällsnytta in i högskolelagen och i och med 1997 års lagändringar blev skrivningarna ännu mer tvingande.[5]
Frihet och nytta
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och samverkansuppgiften. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.[6] I 2016 års forskningsproposition, Kunskap i samverkan, betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.[7] Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och utmaningsdriven forskning. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.[8] Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.
Engelsk motsvarighet
Social utility; the public good; social benefit; community benefit; public welfare
Referenser
- ↑ Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringen, Prop.2016/17:50. 2016. sid. 21
- ↑ Broström, Anders (2012). Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell. IVA/KTH. sid. 5-6
- ↑ Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R. Högskoleverket. 2001
- ↑ Sundin, Bo (1994). “Vad är ett universitet? Universiteten i historisk belysning”, i Franke-Wikberg m fl Vetandets vägar – Perspektiv på universitet, vetenskap och utbildning. Studentlitteratur. sid. 33 och 39
- ↑ Elisabeth, Carlsund (2001). Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R. Högskoleverket
- ↑ Barrling Herrmansson, Katarina (2005). Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R. Högskoleverket. sid. 31
- ↑ Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50. Sveriges regering. 2016. sid. 29-31; 50. https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
- ↑ Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers. OECD. 2012. http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf. Läst 5 februari 2019