emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Akademiska värden: Skillnad mellan sidversioner
m
added Category:Forskningssamverkan using HotCat
m (removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat) |
m (added Category:Forskningssamverkan using HotCat) |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. | Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref> | ||
'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref>. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning. Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>. | |||
'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref>. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning. | |||
Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. | |||
Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>. | |||
'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen. | '''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen. | ||
| Rad 26: | Rad 20: | ||
Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa [[Samverkanspartner|samverkanspartnern]] i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref> | Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa [[Samverkanspartner|samverkanspartnern]] i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref> | ||
== Motsvarande engelsk benämning/översättning == | |||
Academic values / Core academic values | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Forskningssamverkan]] | ||