Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.

Tillämpningar

Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.

Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".[1] Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.[2]

Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.[3]

Engelsk motsvarighet

Broader recruitment, widening participation

Referenser