48
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref> | Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref> | ||
Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna | Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy. | ||
Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer. | Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer. | ||