Civilsamhälle

Version från den 16 oktober 2020 kl. 09.00 av Lars Jämterud (LiU) (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Begreppet civilsamhälle avser organisationer som på en arena, skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten.[1] Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar.

Tillämpningar

Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.[2] Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.[3] Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)[4] samt som källa till social innovation.

Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Region Jönköpings län samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.[5]

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det så kallade samhällskontraktet.[6] Civilsamhällets organisationer, som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten, har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, exempelvis som en leverantör av välfärd.

Begreppets utveckling

Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.[7] Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen[8] hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”[9] Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika.[10] Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten.

Språkrådet,[11] liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

Engelsk motsvarighet

Civil society

Referenser

  1. Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"
  2. Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg
  3. Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm
  4. Ibid.
  5. ”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019
  6. Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press
  7. ”Civilsamhället - Några forskningsfrågor”. Riksbankens Jubileumsfond. https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf. Läst 21 september 2018. 
  8. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44. Statens offentliga utredningar. 1990 
  9. ”Civilsamhället - Några forskningsfrågor”. Riksbankens Jubileumsfond. https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf. Läst 21 september 2018. 
  10. Trädgårdh, L (1999) "Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan" ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84
  11. ”Aktuellt ord: Civilsamhälle”. Institutet för språk och folkminnen. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html. Läst 23 september 2018.