Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Social innovation

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Social innovation är en benämning på innovationer som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på samhällets utmaningar. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts.

Tillämpning

Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfasetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter och tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer[1]. Olika synsätt finns på ordet social. I bland ligger fokus på socialt värdeskapande, dvs att värde skapas för ett visst (socialt) sammanhang eller inom en kontext, men det finns också en användning av social innovation som fokuserar mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer[2]. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än enskilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra.

Närliggande begrepp är till exempel social förändring, socialt entreprenörskap och socialt företagande, där de två sistnämnda avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.[3] Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). De här närliggande begreppen är överlappande i användningen och svårigheten att ringa in ett begreppen har främst att göra med förleden social. Betydelsen av social, skiljer sig år mellan begreppen, och mellan användare och de sammanhang som begreppen förekommer i.

Synen på "social" i ständig förändring

I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen varit som störst. Oftast har stat eller offentlig sektor varit den drivande som aktören.[4] EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift This is European Social innovation[5]. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Liksom svårigheten med att ringa in samhällelig ”nytta” (nytta för vem, på vilket sätt etc) är sociala innovationer problematiska eftersom de i sig inte gagnar samhället. Historien är fylld av exempel på sociala innovationer som vi idag anser förkastliga men som i den tid de kom fram var just en ny lösning på ett socialt problem.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.[6] Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring".[7] En social innovation omfattar också sättet att arbeta samt att det ekonomiska och sociala värdet är avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.[4]

Ett tydligt exempel på det här, att sociala innovationer skiljer sig från andra innovationer, som kanske också kommer samhället till godo, är mikrofinansiering [8] som anses vara av ett av de mest hållbara och verkningsfulla sätten att arbeta mot fattigdom, där huvuddelen av resurserna tillfaller dem som behöver och allmänheten.[9]

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på innovationsystem och nyttiggörande av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en deltagarbaserad forskning där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

Externa länkar

Mötesplats Social Innovation - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

Exempel på samtida sociala innovationer

HSB Living Lab. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett Living Lab, ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.[10] HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Organisationen Forum – idéburna organisationer med social inriktning har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.[11]

Källförteckning

  1. Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY AND RESEARCH. A Guide for Researchers
  2. Ibid.
  3. ”Näringsdepartementet”. Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/. Läst 1 oktober 2018. 
  4. 4,0 4,1 Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T. (2008). ”Rediscovering social innovation.”. Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43. (https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf). 
  5. ”EU-kommissionen”. This is European Social Innovation. http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042. Läst 24 september 2018. 
  6. ”Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.”. The Adecco Group. https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf. Läst 26 augusti 2019. 
  7. Hulgård, Lars (2017). ”Folkhemmet 2.0”. 100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige. Mötesplats Social innovation 
  8. ”Rediscovering Social Innovation”. James A. Phills Jr., Kriss Deiglmeier, & Dale T. Miller, Stanford Social Innovation Review. https://www.researchgate.net/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation. Läst 1 oktober 2022. 
  9. ”The Economics of Microfinance, Cambridge, Mass.:”. Beatriz Armendáriz de Aghion and Jonathan Morduch, The MIT Press, 2005: 21. https://www.academia.edu/23375719/The_Economics_of_Microfinance. Läst 1 oktober 2022. 
  10. ”HSB Living Lab”. https://www.hsb.se/hsblivinglab/. Läst 2 september 2019. 
  11. ”Idéburet offentligt partnerskap”. Forum – idéburna organisationer med social inriktning. https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/. Läst 3 september 2019.