Deltagarbaserad forskning

Deltagarbaserad forskning är ett paraplybegrepp för olika forskningsansater där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen Aktionsforksning, interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet.

Tillämpning

I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén och relevensen i forskningen, främst genom att ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningen kommer till nytta i samhället. Ett centralt tema är att kunskapsutvecklingen sker i samspelet mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”aktionsforskning”.

Förutsättningar, kritik och etiska dilemman

Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring,  ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning.  Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.

Engelsk översättning

Participatory Research