Kluster: Skillnad mellan sidversioner

439 byte lades till ,  25 november 2019
→‎Tillämpningar: fler referenser
(→‎Tillämpningar: fler referenser)
Rad 4: Rad 4:
==Tillämpningar==
==Tillämpningar==


Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.
Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen|år=2005|utgivare=SNS förlag|sid=154}}</ref>


Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref>
Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> Detta är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter.<ref>{{Webbref|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa|titel=Politiker kan inte skapa kluster|hämtdatum=2019-11-25|utgivare=Svenska dagbladet|sid=2008-01-28}}</ref>




emailconfirmed
1 479

redigeringar