Kluster: Skillnad mellan sidversioner

4 byte lades till ,  25 november 2019
(→‎Externa länkar: explicitggjort kritik)
Rad 11: Rad 11:
Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref>
Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref>


Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga konceptuella, teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy  
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy  
panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel är Nya Karolinska sjukhuset som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Konsten att bygga ett kluster|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm|år=2018|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref>, men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjort det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska|hämtdatum=2019-03-19|utgivare=Sveriges Television|sid=}}</ref>
panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Konsten att bygga ett kluster|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm|år=2018|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjort det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska|hämtdatum=2019-03-19|utgivare=Sveriges Television|sid=}}</ref>




emailconfirmed
1 479

redigeringar