Lärarundantaget: Skillnad mellan sidversioner

m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.
'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas, vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.


== Tillämpningar ==
==Tillämpningar==
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}</ref>  
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}</ref>  


Rad 8: Rad 8:
Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf|titel=IP Manual|hämtdatum=3 september 2018|utgivare=SU Innovation|sid=}}</ref>
Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf|titel=IP Manual|hämtdatum=3 september 2018|utgivare=SU Innovation|sid=}}</ref>


'''Varför lärarundantag?'''
=== Varför lärarundantag? ===
 
Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>   
Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>   


Rad 18: Rad 17:
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]


== Motsvarighet i engelskan ==
==Motsvarighet i engelskan==


Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption
Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption


== Referenser ==
==Referenser==


<references />
<references />
emailconfirmed, Administratörer
374

redigeringar