2
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Livslångt lärande: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Kiangazi (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| (5 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]<nowiki/>t när det gäller kompetensförsörjning. | '''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]<nowiki/>t när det gäller kompetensförsörjning. | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Utbildningssamverkan]] | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref> | Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref> | ||
Högskolor | Högskolor, universitet, och även forskningsfinansiärer, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet "Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]" där målet är att "utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är "Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet" (2017-2020). Detta projekt syftar till att "utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref> | ||
==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv== | ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv== | ||
| Rad 17: | Rad 16: | ||
Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, | Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, | ||
om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref> | om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref> | ||
==Inlärning i en åldrande hjärna== | |||
Det är en myt att inlärning inte är möjligt på äldre dagar. Neurovetenskaplig forskning has påvisat att hjärnan påverkas mycket positivt t.ex av både fysisk och musikalisk aktivitet. | |||
Även om hjärnans volym minskar med åldern, kan '''regelbunden fysisk aktivitet''' t.o.m. gör att hjärnan växer då också cellbildningen tar fart genom rörelsen (Hansen 2017, Erickson et al 2010). En fördel med fysisk aktivitet är att hjärnans exekutiva funktioner stärks, vilket också underlättar beslutsfattande och planering i vardagliga situationer (Hillman et al., 2008). | |||
'''Musikalisk aktivitet''' upprätthåller hjärnans effektivitet: att lyssna på musik, spela ett instrument eller sjunga. Musik har en förmåga att engagera både auditiva, kognitiva, motoriska och emotionella funktioner inom olika hjärnregioner. Hjärnan växer som en följd av musikalisk aktivitet: det finns bevis på ökad volym inom flera hjärnregioner, samt starkare växelverkan mellan olika delar av hjärnan (Sarkamo, 2017). Man hålls på gott humör genom att lyssna på musik. Då man hör sina favoritlåtar sander kroppens belöningssystem mer dopamin till hjärnan, man mår bra, känner sig lycklig och kommer in i ett fysiologiskt tillstånd då hjärnan är öppen för lärande och nya intryck (Schäfer, Saarikallio, Eerola, 2020). | |||
Forskning visar också ett samband mellan musikalisk aktivitet och språkinlärning. Vår hjärna verkar minnas bättre och lära mer effektivt genom att sjunga eller lyssna till ett främmande språk (Ludke, 2018). | |||
==Engelsk översättning== | ==Engelsk översättning== | ||
| Rad 23: | Rad 33: | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
==Källor== | |||
Erickson, K. et al. (2010). Exercise training increases size of hippocampus and improves memory. PNAS. | |||
Anders Hansen: The Real Happy Pill: Power Up Your Brain by Moving Your Body (2016). New York: Skyhorse Publishing. | |||
Hillman, C. H., Erickson, K. I., & Kramer, A. F. (2008). Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition. In Nature Reviews Neuroscience, 9(1), 58-65. | |||
Ludke. (2018). Singing and arts activities in support of foreign language learning: an exploratory study. Innovation in Language Learning and Teaching, 12(4), 371–386. https://doi.org/10.1080/17501229.2016.1253700 | |||